Katastrofövning!

snodd bild

Oj, oj, oj.... Idag va det då dax för den för mig efterlängtade katastrofövningen! Det va ingen lek det inte, jag har sällan förut känt mig så himla korkad och inkompetent... Jag och Kristin tog bilen till karlstad och väntade vi en grind, en ambulansgrin, hur många kan det finnas liksom?? Det va iaf fel. Vi fick information om hur övningen skulle gå till. Vi blev indelade i tre sjukvårds grupper med fyra i varje, det va jag, Kristin, Helen och Emma, en bra grupp. Våra skadade satt i ett tåg. Vi hade klätt oss för fädret och hade regnbyxor och Kristin hade stövlar. Jag höll på och dö av värmeslag. Hjälp va svårt det va att vara sjuksköterska i ett tåg med fem skadade. Jag stötte först på en skallskada som inte andades eller förlåt en patient med en skallskada och en ofri luftväg. Jag lyfte upp huvudet och satte en svalgtub och på så vis skapade en fri luftväg. De andra personerna hade, handledsfraktur, oklarbuk troligtvis blödning, öppen underbensfraktur med artärblödning och den sista hade en pneumotorax. Tjoho, gissa hur man känner sig i den trånga tågvagnen med lite resurser, jag hade en skallskada med dilaterade pupiller, vad skulle jag göra?? Ja det fanns ju inte så mycket, satt en orange PVK, den största jag har satt;) Jag tyckte att vi skötte oss någorlunda bra, fast jag tror att vi alla kände oss lite vilsna. Jag hade tyckt att det hade varit bra och få lite respons från den läraren som fanns inne i vagnen oxå, vi fick respons från skademarkörerna och dom två klasskamraterna som va observatorer, men det hade som sagt varit bra och få lite mer från nån som verkligen kan.
Hur som helst det va en givande dag och det va roligt oxå.
Nu måste jag plugga lite onkologi, infektion och geriatrik!!